att sväva på rosa moln

Som kolsyra i muminlimu. Som skrattet i magen när man åker i kehrä.

det sa klick. precis som det ska göra. en blick och sen var framtiden klar. allting stod som skriver på ett papper framför mig. vi hade aldrig setts förut, men när jag mötte din blick och du log, visste jag vad du tänkte. dina tankar var en spegelbild av mina. glädjen steg från tårna upp till huvudet och gjorde mig alldeles yr.en alldeles ny känsla tog plats i min kropp.  jag vet att allting jag gått igenom, allt det tunga, det är över nu. nu kan jag börja dela mina tankar med någon och sluta oroa mig för vad som ska hända mig, jag är redo. vi har roligt tilsammans, vi förstår varandra och efter bara några timmar tillsammans vet jag allting om dig. när vi är ifrån varandra går tiden så långsamt och när vi sen ses kan vi inte vara nog tillsammans innan dagen plötsligt är slut igen. allting känns enkelt och perfekt. det finns bara två små problem.

1. Det finns två stycken. två viktiga. två underbara och roliga. två jag vill vara med hela tiden. jag kan inte såra någondera.

2. Jag lärde känna dem inatt klockan tre och allting är bara en dröm. en dröm som sakta suddas ut. men jag har ialla fall fått förståelse för varför det kallas att ”sväva på rosa moln”, när man är förälskad.