det är över!!

jag har gått igenom den värsta perioden i mitt liv. ”perioden” firar ett års jubileum typ om nån vecka. men vet ni vad? den kommer inte att få fira något ett års jubileum, för perioden tar slut här och nu!

jag har bett. jag har ropat. jag har gråtit. skrikit. varit arg och bitter. känt mig vilsen. ensam. onödig. rädd. osäker. ONÖDIG och annorlunda. jag har tvivlat på att Gud hört mina böner men han har hört varenda en. och Han har svarart.

jag satt i bussen. klockan var 07:16 den 26.8.2010. jag tänkte på allt jag talat med mamma om tidigare. att jag inte direkt kände migglad. att inveon nog inte var min grej. att jag är osäker på min framtid. att jag aldrig kommer få vänner i inveon. jag trodde jag aldrig skulle kunna vara glad mera. jag blundade och sade till Gud: kom.jag vill vara med Dig.

då kom Han. i bussen. en vanlig kall och trött morgon. Han berätta för mig mig vad jag ska göra i framtiden, hur jag ska kunna använda allt jag lärt mig i inveon och plötsligt var jag så glad att jag inte kunde sitta stilla.  GUD HÖR BÖN.

det är efter sån härna upplevelser man inte kan göra annat än veta att Gud verkligen finns.